Möten över kulturgränser: utmaningar och möljigheter

Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. För att möjliggöra en trygg miljö som uppmärksammar alla elevers behov är det viktigt att medvetandegöra skillnader som kan finnas i jämförelse med Sverige – ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner.

Grupphedern är den kulturella grund som klansamhället vilar på. Vi granskar närmare vad heder kan innebära i relation till begreppet skam, samt belyser vilka roller män och kvinnor förväntas spela för att upprätthålla familjen och släktens heder. Vi ger också exempel på hur lag och ordning upprätthålls i hederskulturer genom hänvisning till sedvanerättens principer.

Familjen i migration
Vi tittar på familjens omvandling i en migrationssituation och utmaningar som kan dyka upp i mötet med Sverige. Här nyanserar vi kulturskillnader med ett intersektionellt perspektiv. Hur förändras könsrollerna inom familjen, med delvis nya roller för män respektive kvinnor? Och hur påverkas relationen mellan barn och föräldrar? Vi diskuterar hur maktbalansen inom familjen kan skifta när man kommer till ett nytt sammanhang och vilka konsekvenser detta kan medföra. 

Värde- och normkrockar i kulturmötet 
Självreflektion är centralt i skapandet av en trygg identitet i relation till det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet underlättar när det uppstår ”krockar” i mötet med personer med andra kulturella bakgrunder. Därför frågar vi oss vad en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Hur kan vi förhålla oss inkluderande till kulturskillnader och motverka diskriminering? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet. 

Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. För att motverka att utlandsfödda elever känner sig förbisedda och marginaliserade, är det viktigt att lärare utvecklar sin interkulturella kommunikation. Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

Tidsomfattning: ca 3 timmar inklusive pauser, övningar, etc.