Vägar in i Sverige för utomeuropeiskt födda kvinnor

Erfarenheter av arbete och utbildning skiljer sig mycket bland migranter som kommer till Sverige idag. Likaså perspektiv på föräldraskap, försörjning och ansvar. Normer som gör kvinnan till ensamt ansvarig för att ta hand om barnen påverkar förutsättningarna för många kvinnor när de kommer till Sverige. Exempelvis har flera inte haft möjlighet att studera, eller arbeta i hemlandet. Har man lägre utbildningsnivå är det också mycket svårare att lära sig ett nytt språk.

Det finns också starka föreställningar om vilka samhällsuppgifter som är kvinnliga respektive manliga, samt föreställningar om vilka relationer mellan könen som är lämpliga respektive olämpliga på en arbetsplats.

Den svenska statsindividualismen minskar beroendeskap till andra människor och ökar förutsättningar till egen försörjning. Men den bygger på normen att oberoendeskap är värdefullt och viktigt! I kontrast till kulturer där det mellanmänskliga beroendet uppfattas som naturligt.

Föreläsningen lyfter synen på arbete, försörjning, beroendeskap och relationer samt vilka förväntningar som kan finnas kopplade till kön, ålder och religion. Vi synliggör likheter och skillnader kopplade till föreställningar i en svensk majoritetskultur. Hur kan vi arbeta för att främja integration och etablering i det här sammanhanget?

Nätverk och kontaktytor är en avgörande del av integrations- och etableringsprocessen. Vi diskuterar hur man i en verksamhet (och i samarbete med andra verksamheter) kan arbeta för att främja nätverk och kontaktytor mellan inrikes- och utrikes födda, för att särskilt vidga nätverken för utomeuropiskt födda kvinnor. Vi lyfter nätverksteorier, med fokus på de svaga bandens betydelse, samt konkreta exempel på hur man kan arbeta med sociala insatser från olika delar i Sverige: kvinnogrupper, temakvällar, språkcaféer, m.m.